Polisanmäla kryptobedrägeri: checklista över transaktionsuppgifter du ska ha med
Kontakta banken först, anmäl via 114 14 och ta med IBAN, plattform, nätverk, mottagaradress och transaktions-id (TxID) när du polisanmäler kryptobedrägeri.
*Av redaktionen på kryptovarning.se. Kontrollerad mot Polisens, Finansinspektionens och de europeiska tillsynsmyndigheternas material den 13 november 2026. Konsumentinformation, inte juridisk rådgivning.*
Kort svar: Kontakta banken först. Ring sedan 114 14 eller gå till en polisstation för att anmäla. Ring 112 om brottet pågår. Polisen ber särskilt om betalningsmottagarens kontonummer eller IBAN och om att du sparar kontaktuppgifter, e-post, webbadresser och skärmdumpar. Vid krypto bör du dessutom samla det som visar var pengarna tog vägen: plattform, datum, belopp, valuta, nätverk, mottagaradress och transaktions-id (TxID). Vänta inte med anmälan, eftersom pengar flyttas snabbt.
Vad Polisen och FI uttryckligen ber om
- Kontakta banken först, så att den kan försöka stoppa fortsatta bedrägerier eller en transaktion som nyss gjorts (Polisen).
- Anmäl via 114 14 eller på en polisstation. Enligt Polisens broschyr kan kortbedrägerier anmälas på polisens webbplats, men andra typer av bedrägerier måste anmälas via telefon.
- Uppge betalningsmottagarens bankkontonummer eller IBAN, det vill säga de konton du uppmanades att sätta in pengar på (Polisen).
- Spara kontaktuppgifter till dem som kontaktat dig, e-postkonversationer, webbadresser (gärna som skärmdumpar) och annan dokumentation (Polisen).
- Anmäl även om du bara utsatts för ett försök eller redan vet att pengarna är borta (FI).
- Polisen skriver att det är viktigt att säkra skriftlig bevisning, som kontoöverföringar och elektroniska konversationer via e-post, sms och chattar.
Checklista: transaktionsuppgifter vid kryptobedrägeri
Punkterna nedan är vår sammanställning av vad som behövs för att följa en kryptobetalning. Ta med det du har. Det gör inget om något saknas.
Betalningar från din bank
- [ ] Datum och belopp för varje överföring
- [ ] Mottagarens namn, kontonummer eller IBAN
- [ ] Vilken bank och vilket konto pengarna gick från
Köp av krypto
- [ ] Vilken plattform du köpte på (namn och webbadress)
- [ ] Orderbekräftelser: datum, valuta, antal och pris
Varje kryptoöverföring till bedragaren
- [ ] Datum och tid
- [ ] Valuta och antal, till exempel 0,05 BTC eller 500 USDT
- [ ] Nätverk, till exempel Bitcoin, Ethereum (ERC20) eller Tron (TRC20)
- [ ] Mottagaradress, kopierad i sin helhet
- [ ] Transaktions-id (TxID eller hash). Det står i uttagshistoriken hos plattformen eller plånboken du skickade från.
Bedragarens ”plattform” och kontakter
- [ ] Webbadresser och appnamn, med skärmdumpar på ditt ”konto” och ”saldo”
- [ ] Telefonnummer, e-postadresser och användarnamn i chattappar
- [ ] Annonsen eller länken som startade kontakten, om du har kvar den
- [ ] Namn som bedragarna använde, både på personer och företag
Om någon har fjärrstyrt din dator eller telefon
- [ ] Namnet på programmet du ombads installera
Var hittar jag TxID?
Hos de flesta börser och plånböcker finns TxID i transaktionens detaljvy i uttagshistoriken. Det är en lång rad med bokstäver och siffror. Kopiera den i stället för att skriva av den. Kan du inte hitta den räcker datum, belopp och mottagaradress som utgångspunkt.
Efter anmälan
- Kontakta plattformen du skickade från via dess officiella kanaler. Enligt EU:s tillsynsmyndigheter går en blockkedjetransaktion oftast inte att återkalla. Men en leverantör kan ibland frysa bedragarens konto, om det finns hos dem, och svartlista adressen.
- Byt lösenord på alla enheter och konton, och dela aldrig din seed phrase (EBA, Eiopa och Esma).
- Komplettera din anmälan genom att ringa 114 14 om du hittar fler uppgifter (Polisens broschyr).
- Reklamera de bedrägliga transaktionerna till din bank. Om banken säger nej kan du överklaga beslutet till banken och därefter anmäla det till Allmänna reklamationsnämnden, ARN (Polisens broschyr).
- Tipsa FI om namnet bedragarna använde. FI kan inte ge personlig hjälp, men kan varna andra via varningslistan.
Se upp efteråt
Både FI och Polisen varnar för att du kan bli kontaktad igen. Det kan vara av någon som säger sig kunna få tillbaka pengarna mot en avgift, eller som påstår sig ringa från en myndighet. Betala aldrig för sådan ”hjälp”. Brottsofferjouren har en stödlinje på 116 006.
*Den här artikeln innehåller inga affiliatelänkar.*
Källor
- Polisen: Investeringsbedrägeri (granskad 2026-07-03), hämtad 2026-11-13 Kontrollerad: 2026-11-13
- Polisen: broschyr ”Steg för steg vad du behöver göra när du blivit utsatt för bedrägeri” (pdf, december 2024) Kontrollerad: 2026-11-13
- Finansinspektionen: Om du har drabbats av ett bedrägeri (granskad 2026-09-17) Kontrollerad: 2026-11-13
- EBA, Eiopa och Esma: faktablad ”Kryptobedrägerier & scams – var vaksam och skydda dig” (SV, 2025) Kontrollerad: 2026-11-13